För några år sedan köpte vi ett tegelhus i backen upp mot sjukhuset i Simrishamn. Huset var från 1950 och trädgården en katastrof. Jag skrev en bok om restaureringen av trädgården. Det tog två år. Nu har det gått ytterligare fyra och nu börjar det likna något. Förutom en generös terrass några steg från trappan till huset, byggde jag naturligtvis ett orangeri. Ett orange orangeri. Det bästa jag gjort. På vintern sitter jag jämte kaminen bland alla citrusträd, bougainvilleor, granatäpplen osv. och struntar för ett ögonblick att det snöar utanför.
På sommaren rullar jag ut alla krukor på terrasserna, möbler om i orangeriet med matbord och dagbädd. Det är ju där vi sitter regniga dagar och svala kvällar. En tupplur blir det också när det är för varmt på terrassen. Allt handlar uppenbarligen om väder. Just därför finns det terrasser i alla väderstreck. Tegelterrassen för den första koppen kaffe och terrassen i kalksten för det sista glaset vin. Ett enkelt utekök har också sätt dagens ljus.