När jag fick i uppdrag att rita och bygga familjen Svenssons orangeri, terrass och pergola var jag tvungen att ta hänsyn till två saker: för det första boningshusets arkitektur, eftersom det tänkta orangeriet skulle vara förbundet med bostaden, för det andra parets ständiga längtan till Italien. Visionen var ett klassiskt orangeri med vitputsade partier mellan spröjsade öppningsbara dubbeldörrar. Då boningshuset redan hade en tillbyggnad med snedtak av svart plåt lät vi detta fortsätta ut över orangeriet i samma höjd. Orangeriets mått bestämdes till generösa 18 kvadratmeter och byggdes i lecablock på en stabil grund av armerade skalblock. Taket uppfördes i träbjälklag med både isolering, synliga bjälkar och grova plank, målade i en olivgrön lasyr.

Längs tomtgränsen i norr byggde vi en hög vitputsad mur och framför den en frikostig pergola som kunde nås via orangeriets gaveldörrar. Ovanpå pergolan rullade vi ut vassmattor för att få snabb skugga och vid varje stolpe planterades en vinranka.

Eftersom orangeriet skulle fungera som vinterviste för terrassens alla krukodlade medelhavsväxter valde vi att lägga ett robust tegelgolv direkt i sättsand på en rejäl grund av dränerande grus. På så vis kunde man drälla med vattenkannan utan pölar. Möblemang och rekvisita valdes för ett gott sydländskt uteliv. Mitt på golvet placerades ett rejält ekbord för goda middagar i vänners lag och längs den uppmurade väggen mot norr ett avställningsbord i mosaik.

Terrass med vasstak och tegelgolv, muromgärdad terrass med havsutsikt, låg mur med soliga agaveplantor, pergola av armeringsjärn med klättrande bokharabinda, vy över pegola direkt i anslutning till orangeriet