Det hela började med en typisk femtiotalsvilla med en alldeles hopplös trädgård, belamrad med monsterlika barrväxter och toviga gräsmattor. Men huset var fint och värt en vackrare omgivning. Peter berättar om de första staplande stegen mot trädgårdens pånyttfödelse, om de själsliga våndorna, det ändlösa skissandet och slitet med spaden.

Han berättar också om lyckan över att bygga en solterrass, ett orangeri och att plantera höga, gröna häckar, massvis med rosor, perenner och fruktträd. Allt det slitiga och ljuva, det ofrånkomliga för oss som vill förverkliga drömmen om en trädgård.